Vitlök!

Mmm! Vitlöksdoften sprider sig i hela köket! I ugnen står formen med potatisgratäng och puttrar och min mage kurrar högt i väntan på att få ta emot denna varma, vitlöksdoftande gratäng!

Men varför ett eget blogginlägg till just denna lök??? Det finns ju så många andra goda grönsaker som också förtjänar ett eget blogginlägg!!! Ja, visst är det så. Det finns så många goda grönsaker, men just vitlöken är lite speciell för mig.

Det har att göra med det som hände i mitt liv i slutet av 80-talet. Jag hade aldrig smakat vitlök och jag gillade inte alls doften, eller rättare sagt stanken, som jag upplevde den. Nä, vitlök skulle jag aldrig äta i hela mitt liv. Blä!!! :-)

Men, så fick jag jobb på en ungdomsförening, där jag bland annat hjälpte till i köket till lunchrestaurangen. Kocken där, Per, var väldigt bestämd om att alla i köket skulle få prova på att göra alla maträtter. så var det då min tur att tillaga potatisgratäng. Det gick väl an med potatisen, men sen skulle jag pressa ner vitlök i den. Mycket vitlök!!!

Jag sa till Per att jag inte så gärna ville sätta i vitlöken, men han insisterade på att jag skulle lära mig tycka om vitlök, så det var bara att börja skala och pressa...

När det sedan var dags för mig att äta lunch, ja då var det ju bara att ta en portion av potatisgratängen med vitlök som jag hade gjort. Det fanns inte så mycket annat att välja på till köttet. Så jag tog lite tveksamt min första tugga - och satt helt stilla en lång stund innan jag kunde tugga vidare. Såååå gott!!! Potatisgratängen formligen smälte i munnen och vitlökssmaken, som jag innan hade känt sådan ovilja inför, blev helt plötsligt så heeelt underbar!

Vet inte hur det gick till egentligen - men jag började verkligen tycka om vitlök. Det kan ju ha lite att göra med att vi hade vitlök i nästan allt vi tillagade där. Alltifrån vårt eget bröd till potatisgratängen. Men kul hade vi där i köket - på det glada 80-talet!

Så tack Per, för att du invigde mig i vitlökens värld!
Till dig som inte har provat än vill jag bara säga: när du väl börjar tycka om det, är det mycket svårt att vara utan! :-)

Blessings!