Och om jag ser att någon på något sätt behöver hjälp eller bara uppmuntran, vill jag vara där och ge av det jag har, för vem ska annars göra det?
I Bibeln kan vi läsa:
Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter.
Rom 12:15.
Hur ofta lever vi efter dessa ord? Att inte vara avundsjuka på de som har det bättre ställt, utan glädjas med dem. Att gå till de som är ensamma och har det svårt på olika sätt...
Det är egentligen inte svårt att bry sig om sina medmänniskor, men för de allra flesta av oss blir det allt för lite av att bry sig om andra. Man har antingen för lite tid, eller för lite pengar. Ja jag vet hur det kan vara med tiden, speciellt när man är småbarnsförälder. Man skulle vilja ha ett dygn med 48 timmar i stället för 24...
Men allt handlar ju om hur vi prioriterar och planerar. Prioriterar vi att sitta hemma framför TV:n i stället för att gå till den där familjen som har det så kämpigt, ja, då har vi ju gjort vårt val. Ibland kan bara ett kort telefonsamtal till någon räcka för den personen. Så mycket av vår tid tar inte det.
När det gäller pengar, så finns det många i vårt land som har det tufft ekonomiskt och skulle bli otroligt hjälpta av en slant. Men, tänker vi då, jag ska ju åka iväg och resa nu, så jag har inte råd att hjälpa någon.
Din granne kanske sitter helt utan mat. Men, säger du, jag ska ju bjuda hem hela släkten på middag ikväll, så jag har inte någon mat alls att ge min granne....
Ja, som jag skrev tidigare, allt handlar om hur vi prioriterar...
"Medkänsla är din smärta i mitt hjärta."
Klicka här för att lyssna på en sång med ett viktigt budskap.
Blessings!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar